Handledarmaterial Övningsblad Övergripande

paraply

Att motivera andra

Denna övning är ett större ämnesövergripande arbete som lämpar sig bäst för elever i årskurs fem eller sex. Övningen utmynnar i produktioner som kan skickas in för deltagande till Trafikkontoret. Bland de klasser som skickar in produktioner lottas fina priser ut. Förbered arbetet genom att se till att det finns en stor väggyta i klassrummet.

Arbetet är indelat i en inledande fas där eleverna får fundera över syftet med På egna ben. Tanken är att de genom de inledande strukturerade diskussionerna ska få en bred bild av kunskapsområdet trafik. Ett område som rör hälsa, trafiksäkerhet och miljö och som får konsekvenser på det individuella planet, på samhällsnivå men också på global nivå.

De produktioner som eleverna ska göra i den andra fasen ska ha med alla dessa dimensioner och vi tror att det inledande arbetet kan hjälpa eleverna med det.

Fas 1: Syftet med På egna ben

Starta därför med frågan: Vad kan det finnas för anledning till att Trafikkontoret i Göteborg vill att vi ska arbeta med På egna ben?

Låt eleverna få ett par minuter på sig att skriva ner allt de kan komma på var och en för sig. Låt dem därefter sätta sig i grupper om fyra personer och försöka att gemensamt diskutera sig fram till vad de tror.

Gruppernas diskussioner redovisas genom att ni ber grupperna i tur och ordning säga en sak som ni skriver upp på blädderblock under varandra. Vandra runt grupperna tills alla har fått säga allt de kommit på. Ställ följdfrågor för att verkligen få tag på alla elevers alla tankar.

Tala om för eleverna att ni ska försöka strukturera upp tankarna i olika grupper och gör tre kolumner och lämna en tom plats ute till vänster på den stora tomma väggytan. Klipp av en tanke i taget från blädderblocket och försök i diskussion med eleverna placera in tanken i rätt kolumn. Fäst tankarna med häftmassa eller nålar så ni kan flytta dem senare. Om eleverna vill att någon tanke ska finnas i fler kolumner så skriv tanken på ytterligare en lapp.

  Miljö Trafiksäkerhet Hälsa
       

Nu ska ni göra ytterligare en strukturering. Denna gång ska uppdelningen göras kring individnivå, samhällsnivå, global nivå.

  Miljö Trafiksäkerhet Hälsa
Individ      
Samhälle      
Globalt      

Återigen kan det vara så att ni får skriva en tanke mer än en gång. Här krävs många följdfrågor. Om eleverna till exempel har skrivit att de tror att trafikkontoret vill att de ska få bättre hälsa så är ju det vid första anblicken något som ska in på individnivå i hälsokolumnen. Men vid närmare eftertanke kanske det även ska in i samhällskolumnen eftersom bättre hälsa ger lägre kostnader för samhället.

Övningen är alltså till för att locka fram elevernas förförståelse kring vad kunskapsområdet trafik kan vara. Övningen ska alltså ta lång tid. Om det blir rörigt så bryt diskussionen i helklass och ge grupperna i uppgift att titta på och diskutera det ni gjort hittills för att försöka få fram vad de vill lägga till och ändra på. Den här inledande övningen är till för att få fatt på elevernas förförståelse och få dem att fundera och diskutera trafikrelaterade frågor. Detta för att de sedan själva ska kunna formulera frågor som de kan arbeta vidare med.

Elevers frågor

Om ni lyckas få igång diskussionen i klassen så kommer eleverna också att ha en massa frågor. Frågor som kan röra allt mellan himmel och jord. Anteckna alla dessa frågor på ett gemensamt blädderblock som ni rubricerar ”Våra frågor”. Försök få den här listan så lång som möjligt.

Tanken är sedan att eleverna ska hjälpas åt att söka svar på frågorna på listan. Inledningen på det arbetet skulle kunna vara:

  • Vad skulle vi mer kunna undersöka?
  • Finns det fler frågor ni skulle vilja ha svar på?

Anteckna alla frågor som kommer upp. Nästa fråga blir:

  • Hur tror ni att vi kan söka svar på de här frågorna? (Ju fler exempel ni kan komma på desto bättre)

Lista alla förslag; intervjuer, enkätundersökning, observationer, experiment, läsa i böcker, söka på Internet osv. Därefter bestämmer ni vilka elever som ska försöka få svar på vilka frågor. Genom att ni gjort den strukturerade övningen innan så har eleverna chans att hitta frågor som intresserar dem. De kan också se hur brett kunskapsområdet trafik kan vara.

Elevernas kunskaper samlas regelbundet upp och diskuteras i klassrummet. Väggytan byggs på med bilder, skrivna lappar, fakta, fler frågor osv. Det är viktigt att allt material märks med källa = var de hittat materialet. Arbeta med frågorna under ett koncentrerat pass. Kanske kan 60–80 minuter vara lagom.

Fas 2: Produktion

När ni har fått svar på de flesta frågorna så presentera uppgiften som är att eleverna ska skapa ett material som motiverar andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Berätta att Trafikkontoret vill att de skapar och skickar in sina arbeten till projektet På egna ben. Arbetena ska på något sätt finnas i digital form för att kunna presenteras på projektets webbsida.

Diskutera vad eleverna tycker att de skulle kunna göra. Kanske vill de skapa radioprogram, affisch, faktablad, broschyr, film, multimediapresentation, bildspel, saga, drama, berättelse, insändare kan vara några av idéerna. Ju fler idéer ni får ihop desto bättre.

Elevernas uppgift blir att via t.ex. en film motivera andra människor att gå och cykla mer än vad de gör idag. Till sin hjälp har de det arbete ni gjort tillsammans i den inledande delen eftersom motiveringarna kan hämtas ur alla de tankar det gemensamma arbetet på väggen visar. De bör ha med miljö, hälsa och trafiksäkerhetsskäl och röra individ, samhälls- och/eller global nivå.

Dela in eleverna i nya grupper efter hur de vill arbeta. Låt dem först med papper och penna göra ett manus eller en skiss över hur de tänker sig arbetet. Idén ska presenteras för er så att ni kan ge dem gensvar och hjälp innan de börjar producera något.

Avsluta gärna arbetet med att bjuda in föräldrar så eleverna får presentera sina arbeten.

Ladda ner och
skriv ut övningen

Utrustning som krävs

  • Blädderblock
  • Stor väggyta
  • Häftmassa
  • Faktaböcker/Internet
  • Papper och penna
  • Material varierande beroende på vad eleverna väljer att göra

Faktablad till övningen

Mål att uppnå (Lgr 11)

I denna övning ser vi möjlighet att arbeta mot följande mål och centralt innehåll för åk 4–6. Texterna från Lgr 11 redovisas i sin helhet även om arbetet bara syftar till delar av dem.

Bild

  • Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.
  • Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.
  • Undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder.

Centralt innehåll:

  • Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text.
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
  • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
  • Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
  • Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
  • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Biologi

  • Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll:

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Fysik

  • Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll:

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energi-användningen i samhället.
  • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Kemi

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll:

  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Geografi

  • Värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll:

  • Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
  • Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisa-tioners arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Samhällskunskap

  • Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
  • Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.
  • Analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
  • Uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
  • Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll:

  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Svenska och svenska som andraspråk

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
  • Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • Söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.